Jag är i slutändan av min karriär

När du närmar dig pensionsåldern kanske du funderar på om du ska fortsätta i arbetslivet eller gå i pension. På Jobbmarknaden finns det information som kan hjälpa dig med ditt beslut.

När du närmar dig pensionsåldern kan du fatta ett beslut som passar dig: du kan fortsätta arbeta, gå i deltidspension eller njuta av livet som pensionär. Vi berättar också vad du ska göra om du måste gå i invalid- eller arbetslivspension eller om du blir arbetslös just före pensionsåldern. Man kan också återvända till arbetslivet efter att ha gått i pension.

Arbete i pensionsåldern

Att fortsätta arbeta efter den lägsta pensionsåldern

Du kan fortfarande vara motivera att arbeta fastän du håller på att uppnå pensionsåldern. Ju äldre du är när du avslutar din karriär, desto större blir din pension. Du ska dock ingå ett nytt arbetsavtal även om du fortsätter i samma arbete.

Arrangemang på arbetsplatsen, yrkesinriktad rehabilitering eller delinvalidpension kan hjälpa dig att fortsätta i ditt arbete om du till exempel har en sjukdom eller livssituation som påverkar arbetsförmågan. Också fastän du inte skulle kunna fortsätta i ditt nuvarande arbete kan du ännu ha kvar en stor del av din arbetsförmåga, och kan fortsätta i någon annan arbetsuppgift eller i samma arbete på deltid.  

Läs mer
Mer information

Deltidspension och partiell förtida ålderspension  

I och med pensionsreformen avskaffades förtidspensionen i början av 2017. Pensionsreformen påverkade inte deltidspensioner som redan börjat, utan din deltidspension fortsätter på samma sätt tills du uppnår åldern för ålderspension. I och med reformen ersattes deltidspensionen av partiell förtida ålderspension.  

Mer information

Att bli arbetslös mot slutet av karriären  

Om du blir arbetslös mot slutet av din arbetskarriär kan du ha rätt till utkomstskydd. Anmäl dig som arbetslös arbetssökande via AN-tjänsternas e-tjänster senast den första dagen du är arbetslös.  

Tjänster
Läs mer

Gå i pension efter att din karriär nått sitt slut

När du går i pension lönar det sig att med pensionsräknaren kontrollera hur stor pension du kommer att få. När du har fattat beslut om att gå i pension ska du avsluta ditt anställningsförhållande och fylla i en pensionsansökan. Det lönar sig att ansöka om pension cirka två månader före man går i pension. 

Mer information

Ålderspension 

Du kan ansöka om ålderspension tidigast i den lägsta ålderspensionsåldern i din åldersklass. Du kan ansöka om pension från både FPA och arbetspensionsanstalten med samma ansökan.

Mer information

Arbetslivspension

Om din arbetsförmåga försämrats permanent och du är född 1955 eller senare kan du ansöka om arbetslivspension. Den är ett av pensionsreformens nya alternativ som avsetts för personer som gjort en lång och tung karriär.  

Mer information

Invalidpension 

Du kan få invalidpensions, d.v.s. sjukpension, om du inte ännu uppnått ålderspensionsåldern och din arbetsförmåga försvagats under minst ett år på grund av till exempel sjukdom eller skada.   

Mer information

Pension från utlandet  

Om du bor i Finland och söker pension från ett EU- eller EEA-land eller Schweiz ska du ange i sin pensionsansökan till FPA, arbetspensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen att du också söker pension från utlandet. För andra länder med vilka Finland har ett bilateralt socialskyddsavtal behöver du en separat ansökningsblankett. Pensionsskyddscentralen (PSC) skickar din ansökan utomlands.

Du ska själv utreda din rätt till pension från länder utan avtal.  

Mer information

Arbeta under pensionen

Fastän du redan gått i pension kan du ändå återgå till arbetet om du så vill. Under ålderspensionen, d.v.s. pension som börjar när man uppnått en viss ålder, kan du arbeta utan inkomstgränser. Detta förutsätter dock att arbetsförhållandet du hade före du gick i pension har upphört. Du kan också arbeta under deltidspension och invalidpension. Dessa har vissa begränsningar, inbegripet inkomstgränser. Under invalidpension kan du pröva på att återgå till arbetet genom att låta din pension vila på vissa villkor.  

Mer information

När du gått i pension kan du bestämma enligt din livssituation om du vill arbeta eller gå med i frivilligverksamhet.

Mer information

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Kom överens om alterneringsledigheten med din arbetsgivare. Alterneringsledigheten är en ledighet på minst 100 och högst 180 kalenderdagar under vilken en arbetslös person anställs som vikarie.

Om du funderar på att ta ut alterneringsledighet, kontrollera om du uppfyller följande villkor. 

  • Den övre åldersgränsen för en arbetstagare som tar ut alterneringsledighet är den nedre åldersgränsen för ålderspension minus tre år. Den övre åldersgränsen gäller dock inte dig om du är född före 1957.  
  • Du ska ha en arbetshistoria på minst 20 år. Arbetshistorien utreds av den som betalar alterneringsersättningen, dvs. arbetslöshetskassan eller FPA. 
  • Du har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst 13 månader utan avbrott. I den här tidsperioden kan ingå högst 30 kalenderdagars frånvaro utan lön.

Under alterneringsledigheten ska din arbetsgivare anställa en arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringstjänsterna som vikarie. 

Om du är kund inom det kommunala sysselsättningsförsöket, kontakta arbets- och näringsbyrån i din region i frågor som gäller alterneringsledighet. 

Alterneringsersättning och hur den bestäms 

Under alterneringsledigheten kan du få alterneringsersättning. Du får ersättning även om din vikaries anställningsförhållande upphör tidigare än din alterneringsledighet. 

Alterneringsersättningen är 70 procent av den arbetslöshetsdagpenning som du skulle få om du blev arbetslös. Barnförhöjningar beaktas inte när ersättningen beräknas. Alterneringsersättningen är skattepliktig inkomst. 

Den arbetslöshetsdagpenning som fastställer alterneringsersättningen beräknas undantagsvis på de löneinkomster som du har fått under de 52 veckor som föregår alterneringsledigheten. 

Om du har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 26 veckor omedelbart innan din alterneringsledighet börjar, beräknas din ersättning utifrån den inkomstrelaterade dagpenningen och den betalas av arbetslöshetskassan. 

I övriga fall beräknas ersättningen utifrån grunddagpenningen och betalas av FPA. 

Arbete och andra inkomster under alterneringsledigheten 

Syftet med alterneringsledigheten är att stöda din ork i arbetet och erbjuda en arbetslös en arbetsplats som frigörs för en viss tid. Om du vill kan du ändå utföra andra arbeten under alterneringsledigheten. 

Den lön du får under alterneringsledigheten och dina övriga arbetsinkomster minskar alterneringsersättningen. Då grundar sig ersättningen på så kallad jämkad dagpenning. Du har inte rätt till ersättning för heltidsarbete som varar över två veckor. 

Din alterneringsersättning påverkas inte av de ersättningar som du tjänat in före alterneringsledigheten och som betalas ut under ledigheten och som du inte får ledigt mot. Din alterneringsersättning påverkas alltså inte av till exempel semesterpenning som betalats under alterneringsledigheten eller olika vinst- och resultatpremier. 

De lagstadgade förmånerna som påverkar utkomstskyddet för arbetslösa, såsom stöd för hemvård av barn, minskar också alterneringsersättningen. 

Beloppet av din alterneringsersättning påverkas däremot inte av bland annat 

  • familjepensioner, 
  • bostadsbidrag, 
  • barnbidrag, 
  • utkomststöd eller 
  • stöd för närståendevård. 

Begränsningar i rätten till ersättning 

Du har inte rätt till alterneringsersättning för den tid 

  • du får lön, semesterlön eller andra sådana ersättningar och vederlag av din arbetsgivare mot vilka du får motsvarande ledighet – se preciseringen under förteckningen, 
  • du fullgör bevärings- eller civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor, 
  • du avtjänar frihetsstraff i en straffanstalt, 
  • du är heltidsanställd i över två veckor hos någon annan än din arbetsgivare, 
  • du bedriver företagsverksamhet på heltid eller 
  • du får en förmån som fastställs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, såsom sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, specialvårdspenning eller utbildningsstöd 

Som lön avsedd i det första stycket betraktas inte 

  • utbildning som bekostas av arbetsgivaren, om förmånen inte räknas som skattepliktig inkomst för arbetstagaren eller 
  • de naturaförmåner som du får även under alterneringsledigheten. 

Ansökan om understödet 

När du tänker ta ledigt ska du innan ledigheten börjar lämna in en utredning till arbets- och näringsbyrån över att förutsättningarna för ledigheten uppfylls. Dessa är att du varit i arbete under det föregående året och att du varit heltidsanställd. Du kan bevisa detta till exempel med en kopia av ditt löneintyg. 

Ansök om alterneringsersättning hos din arbetslöshetskassa eller FPA. 

Ansökningsblanketter finns på webbplatsen för Arbetslöshetskassornas samorganisation eller på arbets- och näringsbyrån. 

Bifoga till ansökan ett löneintyg för minst 52 veckor under de hela lönebetalningsperioder som föregår alterneringsledigheten och en kopia av alterneringsavtalet.

Den retroaktiva ansökningstiden för alterneringsersättning är tre månader. 

Arbets- och näringsbyrån ger ett utlåtande till arbetslöshetskassan eller FPA om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för betalning av ersättning. De beslutar om ersättningen och ser till att den betalas. Ersättningen betalas retroaktivt minst en gång i månaden. 

Till din regionala arbets- och näringsbyrå ska du lämna in 

  • ett alterneringsavtal som du och din arbetsgivare har undertecknat i god tid innan alterneringsledigheten inleds samt
  • antingen innan din alterneringsledighet börjar eller utan dröjsmål efter att din alterneringsledighet börjat, en tillförlitlig utredning om att en arbetslös har anställts under ledigheten, helst till exempel en kopia av arbetsavtalet eller förordnandet.

Anmälningsskyldighet 

När du får alterneringsersättning ska du utan dröjsmål meddela den som betalar ersättningen om arbete, företagsverksamhet och andra omständigheter som påverkar betalningen av ersättningen. Om du får för mycket ersättning måste du betala tillbaka den senare. 

Din arbetsgivare ska utan dröjsmål meddela arbets- och näringsbyrån om det sker väsentliga förändringar i anställningsförhållandet för vikarien för den som är på alterneringsledighet. En sådan situation är till exempel en situation där anställningsförhållandet upphör tidigare än alterneringsledigheten. 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Med arbetsförmåga avses en persons individuella förmåga att klara sig i arbetet. Den påverkas bland annat av personens fysiska och psykiska resurser, attityder och kunnande. Olika tjänster hjälper dig när du kartlägger din arbetsförmåga.

Du kan kartlägga din arbetsförmåga på egen hand genom att fylla i självskattningsenkäten Förmågaren. Kartläggningen av arbetsförmågan kan också förutsätta en utredning av hälsotillståndet. I så fall ska du kontakta hälsovårdstjänsterna på din boendeort. Även AN-byrån och kommunförsöket kan hjälpa dig att kartlägga din arbetsförmåga. Om du är under 30 år kan du också använda Navigatorns tjänster.

Förmågaren eller Kykyviisari är en avgiftsfri metod för självbedömning av arbets- och funktionsförmågan för alla personer i arbetsför ålder. Med hjälp av Kykyviisari-förfrågan kan du utreda din egen situation, dina centrala starka sidor och dina utvecklingsobjekt. 

Förmågaren

Det lönar sig för dig att utreda ditt hälsotillstånd om det inte har kontrollerats på länge eller om du tycker att det har skett förändringar i det. Om du är arbetslös ansvarar arbets- och näringstjänsterna eller kommunförsöket för att ordna bedömningen av din arbets- och funktionsförmåga. Du behöver ett läkarutlåtande för att kunna delta i tjänster som främjar arbetsförmågan.

Arbetslösa personers hälsotillstånd kan undersökas vid en hälsoundersökning för arbetslösa som anordnas av kommunen, hälsotillståndet för sysselsatta inom företagshälsovården och hälsotillståndet för studerande inom studenthälsovården.

Den sakkunniga vid arbets- och näringsbyrån eller vid kommunförsöket ansvarar för att hänvisa dig till tjänster som lämpar sig för din arbets- och funktionsförmåga. 

Vid arbets- och näringsbyråerna arbetar utsedda samordnare för arbetsförmågan. De hjälper arbetsgivare att sysselsätta partiellt arbetsförmögna arbetstagare och stödjer arbetstagarna i ärenden som gäller arbetsförmåga och sysselsättning. Samordnaren för arbetsförmågan är således ditt stöd i alla skeden till exempel när det gäller för dig att hitta sysselsättning eller stanna i arbetslivet. Om du är kund hos försöket med sysselsättning i kommunerna stödjer din hemkommun dig i frågor som gäller arbetsförmågan och sysselsättningen. Du har dessutom tillgång till telefontjänster. 

Samordnare för arbetsförmågan vid arbets- och näringsbyråerna (toimistot.te-palvelut.fi)⁠

Om du är under 30 år kan ett besök på Navigatorn hjälpa dig att komma i gång med kartläggningen av din arbetsförmåga. På Navigatorn får du information och vägledning efter dina behov i frågor som gäller studier, sysselsättning och en smidig vardag. 

Navigatorn (ohjaamot.fi)⁠

Om du är partiellt arbetsför kan du bli sysselsatt med hjälp av tjänster av olika slag 

Om en skada eller sjukdom begränsar din arbetsförmåga eller om din arbetsförmåga på annat sätt är nedsatt, kan sysselsättningen främjas genom exempelvis sektorsövergripande samservice eller rehabiliterande åtgärder. Om din arbetsförmåga kräver förändringar på arbetsplatsen eller om du behöver hjälp med vissa arbetsuppgifter kan din arbetsgivare beviljas ekonomiskt stöd för arrangemanget. Du kan främja din sysselsättning hos en större arbetsgivare genom att begära ett intyg från AN-byrån eller kommunförsöket om att du är registrerad som partiellt arbetsför arbetssökande i AN-tjänsternas kundregister.

Du kan få tillgång till sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP) om du har problem med din livskompetens eller begränsningar i din funktionsförmåga som gör det svårare för dig att få sysselsättning eller om du har nedsatt arbetsförmåga av någon annan anledning. 

Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP)

Om du håller på att återvända till arbetslivet, inleda din karriär eller återhämta dig från sjukdom eller på annat sätt svåra tider, kan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte vara lösningen för att komma igång med arbetet. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte riktas till personer som inte kan delta i den service som arbets- och näringstjänsterna erbjuder. 

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

Rehabilitering kan vara till hjälp om en funktionsnedsättning eller sjukdom gör det svårare för dig att studera, arbete eller reda dig i något skede av livet. 

Rehabilitering ordnas av Fpa, den offentliga hälso- och sjukvården, företagshälsovården, kommunens socialtjänster, handikapporganisationer, trafik- och olycksfallsförsäkringsbolag och arbetspensionsbolag. Fpa eller trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna tryggar också utkomsten under den tid de ordnar eller ersätter mångsidig rehabilitering. 

Yrkesinriktad rehabilitering kan hjälpa dig att hitta ett lämpligt yrkesområde, hitta sysselsättning, stanna i arbetslivet eller återvända till arbetslivet trots sjukdom. Trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalter, arbetspensionsbolag och Folkpensionsanstalten ordnar lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering. Detta förutsätter att de fastställda villkoren uppfylls. 

Du kan ta reda på från din läkare eller Fpa hos vilken instans du kan ansöka om rehabilitering. Även den sakkunniga vid din arbets- och näringsbyrå eller i din hemkommun kan hjälpa dig att ta reda på dina möjligheter att få rehabilitering. 

Att få ett jobb eller behålla det kan kräva förändringar på arbetsplatsen. Du kan också behöva hjälp med vissa arbetsuppgifter. 

Arbetsgivaren har både skyldighet och ofta också vilja att i skälig omfattning anpassa arbetet och omständigheterna på arbetsplatsen, om det avlägsnar den olägenhet som funktionsnedsättningen eller sjukdomen medför i arbetet. 

Arbetsgivaren kan beviljas stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen. Prata med den sakkunniga på din arbets- och näringsbyrå eller i din hemkommun om en arbetsgivare kan få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen om arbetsgivaren anställer dig. Du kan också diskutera frågan inom företagshälsovården om du redan har en anställning och din nuvarande arbetsgivare har behov av specialarrangemang på arbetsplatsen. Om det är möjligt att bevilja stöd är det viktigt att du underrättar arbetsgivaren om detta. 

Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen

Som kund hos arbets- och näringsbyrån kan du begära ett intyg från arbets- och näringsbyrån över att du är införd i arbets- och näringsbyråns kundregister som partiellt arbetsför arbetssökande. Syftet med intyget är att göra det lättare för partiellt arbetsföra arbetssökande att bli sysselsatta hos stora arbetsgivare. När du har fått intyget, ska du ge det till arbetsgivaren. 

Todistus suurtyönantajalle osatyökykyisyydestä (vates.fi, på finska) ⁠

Stöd för upprätthållande av arbetsförmågan

En sjukdom eller funktionsnedsättning kan försämra din arbets- och funktionsförmåga, men det innebär inte nödvändigtvis att du är helt arbetsoförmögen. Du kan få olika former av stöd för att bibehålla din arbetsförmåga.

Mer information

Stöd för jobbsökning

Att söka jobb kräver egen aktivitet. Dessutom kan du utnyttja olika tjänster i jobbsökningen.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)