Vi arbetar på olika sätt – därför behöver vi olika arbetsplatser

Det har redan talats mycket om hur den övergång till distansarbete som coronan tvingade oss till har revolutionerat arbetsmetoderna. Detta är sant, men på lång sikt är effekterna sannolikt större än vi ännu kan föreställa oss.

Det står klart att distansarbete i framtiden blir möjligt för allt fler. En av mina kompisar som arbetar i ett större finländskt bolag konstaterade genast efter att ha fått sitt förordnande om distansarbete, att när de lyckas genomföra detta så kan firmans ledning inte längre säga nej då arbetstagarna vill arbeta på distans.

Faktum är att det i Finland och i världen finns massor av människor som skulle vilja arbeta på distans och som med tanke på arbetets karaktär skulle ha fulla möjligheter att göra det. Flaskhalsen i dessa fall är en arbetsgivare som inte har gett arbetstagarna rätt till distansarbete.

Distansarbetsutbildning av Jobbmarknads samarbetspartners?

En annan sak som vi säkert lär oss av det påtvingade distansarbetet under coronatiden är att arbetstagarna som jobbar på distans behöver annat slags stöd och tekniska hjälpmedel än på kontoret. I framtiden kommer vi säkert att få se också mycket annat än virtuella kaffepauser och konferensprogrammets bakgrundsbilder som i videoförbindelsen täcker över diskbergen och de obäddade sängarna bakom deltagarna.

Förutom stöd och redskap krävs det vid distansarbete också annan slags kompetens än då man arbetar på kontor. Effektivt distansarbete kräver ofta bland annat mer självstyrning av arbetstagaren än kontorsarbete. Av förmannen kräver distansarbete också mycket – hen måste till exempel kunna tolka vem i teamet som behöver mer stöd och vem som klarar sig med mindre. Det är inte lika lätt för alla att ta kontakt med förmannen på distans.

Utveckling av sådan kompetens som är typisk för distansarbete kunde vara något som Jobbmarknads samarbetspartners erbjuder i framtiden. Det är lätt att föreställa sig att det inte bara är individerna som vill utveckla distansarbetsfärdigheterna, utan också arbetsgivarna, som skulle kunna erbjuda alla sina anställda den kurs de själva väljer.

Alla behöver inte trivas med distansarbete

Å andra sidan är distansarbete inte lika lämpligt för alla människor. Själv har jag då och då funderat på den här saken, eftersom jag åtnjutit rätten till distansarbete på alla mina arbetsplatser sedan 2009. Jag har dock arbetat mycket sparsamt på distans – i själva verket pendlade jag sex år dagligen mellan Salo och Åbo, trots att jag hade kunnat sköta mitt arbete även hemifrån.

För min egen del sänker distansarbetet både arbetseffektiviteten och den psykiska arbetshälsan. Jag känner att jag behöver arbetskamrater omkring mig som jag kan gå på kaffe och lunch med, bolla tankar med och prata om ditt och datt med. Det har varit lite svårt att medge detta för sig själv, när man ser många människor omkring sig för vilka distansarbetet tydligt lämpar sig.

Möjlighet att vara herre över sitt eget arbete

Att människor har olika behov i fråga om arbete visar också det faktum att allt färre arbetar i ett ”traditionellt” arbetsförhållande under hela sin karriär. Många arbetar till exempel som inhoppare, lättföretagare eller företagare. Ibland kan dessa arbetsformer vara påtvingade av omständigheterna, men ofta väljer man något annat än ett traditionellt arbetsförhållande för att man vill vara herre över sitt eget arbete.

Den grundläggande skillnaden bakom detta är att vi alla har olika förväntningar på arbetet: I dag söker man ofta ett arbete, där man kan förverkliga sin ambition och som ger en meningsfullt innehåll i livet. På motsvarande sätt söker andra ett rutinmässigt arbete, och de meningsfulla sakernas tid kommer först efter arbetsdagen.

Vi människor är alla olika och det är utmärkt att arbetsmarknaden förändras så att alla har möjlighet att hitta det arbete som passar just dem och deras livssituation. I en sådan värld bygger vi Jobbmarknad – en plattform som tack vare sitt samarbets- och partnernätverk kan erbjuda människor arbete som lämpar sig för just deras behov.

 Ville Pyylampi

kommunikationsexpert, UF-centret / Jobbmarknad