Evelinas berättelse: från en yrkesskola för synskadade till en företagare

När studiehandledaren rekommenderade en yrkesskola för synskadade i Helsingfors, avvisade jag förslaget helt. Massageyrket lät tungt och intresserade mig inte alls, men ny, efter min tioåriga karriär, kan jag säga att jag inte har ångrat ett enda ögonblick.

Jag heter Eveliina, och är licensierad massör, reikimaster och privatföretagare. Jag har arbetat 10 år som massör. Jag studerade i Helsingfors, men min arbetsplats har alltid varit Tammerfors. Jag erbjuder kunderna traditionell massage, indisk huvudmassage och reikibehandlingar, och vid behov reikikurser. På fritiden motionerar jag, ägnar mig åt musik och jag spelar också på synskadeteatern.  

Hur blev jag företagare? Man kan snarare fråga sig hur jag blev massör… Efter gymnasiet funderade jag vad jag skulle göra med livet. Studiehandledaren rekommenderade en yrkesskola för synskadade i Helsingfors. Först avvisade jag förslaget helt: massageyrket lät tungt och intresserade mig inte alls. Studier i socialt arbete på det öppna universitet lockade, men till slut gick jag och kollade på yrkesskolan och massagearbetet kändes inte längre så tråkigt. Att studera muskler och anatomi var spännande. Att jag samtidigt också hade börjat motionera bidrog till att intresset ökade.  

Efter att jag blev klar med studierna funderade jag på att bli företagare, men det kändes skrämmande. En kollega uppmuntrade mig dock mycket. Vi hade informerats om startpengar och andra stödmöjligheter och jag fick nödvändiga stöd för att starta upp ett företag. Kollegan förslog också att vi skulle ha gemensamma lokaler i den välbekanta simhallen. I år firar vi mina 10 år som företagare och inte en enda gång har jag tvekat om att jobba som massör eller vara egenföretagare.    

En viss ödmjukhet är viktigt.  Man måste vara flexibel gällande arbetet och kunderna. Mitt motto är "du är tillåten att vara modig" och min andra princip är "man bör alltid försöka". 

Att vara företagare är alltid värt att fundera på! Det har sina goda sidor, men exempelvis att inte ha avlönad sommarsemester känns förargligt ibland. Det fina med att vara företagare är dock valfriheten och att man kan påverka sitt arbete. Jag kan åka till London eller Lappland när jag känner för det, bara plånboken tillåter det. Om man vill känna trygghet, så är det inte säkert att det är rätt val att bli företagare. 

Det är också bra att tillgänglighet har beaktats i e-tjänster som staten tillhandahåller.  Vägledningar finns i upplästa versioner, något som gör att vi blinda företagare kan få information om olika saker.