Obduktionstekniker

Intervjuer Publicerad

"Obduktionsteknikern ska kunna arbeta självständigt, men också i multiprofessionellt samarbete med andra yrkespersoner. Arbetet är fysiskt tungt och kräver därför god allmänkondition. I allmänhet lyfter man de avlidna ensamma. I öppningssalen väger ett metalltråg avsedd för att förflytta avlidna 18 kilogram."

Obduktioteknikko Riikka Yrttiaho
  • Riikka Yrttiaho
  • Obduktionstekniker vid Lapplands centralsjukhus i Lapplands välfärdsområdes tjänst.
  • Har utexaminerats som närvårdare från Rovaniemen ammattioppilaitos samt senare från Savon ammattiopisto med läroavtal till obduktionstekniker.
  • Två års arbetserfarenhet inom branschen.

Berätta kort vad du arbetar med. 

Jag arbetar som obduktionstekniker på patologiska avdelningen vid Lapplands centralsjukhus. Till mina uppgifter hör att assistera patologen vid medicinska obduktioner samt att förvara och överlämna avlidna och att visa upp dem för de anhöriga. Obduktionerna är antingen medicinska eller rättsmedicinska. En medicinsk utredning av dödsorsak görs om det är känt att dödsfallet beror på sjukdom och den avlidne har vårdats av läkare under sin sista sjukdom.

Hur har du hamnat i det yrke du valt? 

Jag hade varit närvårdare på avdelningen för inremedicin i 11 år, då jag såg mitt nuvarande arbete som en arbetsplatsannons i sjukhusets interna kommunikationskanal. Jag sökte platsen och blev kallad till intervju, där det ingick  att delta i en obduktion. Arbetet verkade mycket intressant. Jag fick platsen och började studera till obduktionstekniker på läroavtal, eftersom obduktionstekniker endast utbildas utifrån arbetslivets behov.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka. 

Arbetsdagarna och -veckorna är mycket olika. Det finns veckor då många obduktioner görs och veckor då inga obduktioner görs. Gemensamt för alla arbetsdagar är att jag börjar dagen med att tömma postlådan på patologiska avdelningen. En blankett för införsel av den avlidna lämnas i lådan om nya avlidna har förts in i kylrummet under natten. Jag antecknar uppgifterna om de avlidna i det elektroniska systemet och kontrollerar om det har gjorts en remiss för obduktion. Uppgifter om den avlidne lämnas också till avdelningens sekreterare. Härnäst kontrollerar jag i kalendern om de avlidna kommer att hämtas för begravning eller om det på dagen har överenskommits om att visa avlidna för deras anhöriga. Till mina uppgifter hör också att hämta avlidna från sjukhusets avdelningar om någon avlider mellan klockan 8–15.

Hurdan är din arbetsmiljö eller vilka är dina arbetstider? 

Till sjukhusets patologiska avdelning hör ett kylrum, en obduktionssal, ett laboratorium och ett kontor. Ibland finns det så många avlidna i kylrummet att en del har flyttats ut i en container. Min arbetstid är från måndag till fredag kl. 7.15 eller 7.30–15.00.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket? 

Obduktionsteknikern ska kunna arbeta självständigt, men också i multiprofessionellt samarbete med andra yrkespersoner. Arbetet är fysiskt tungt och kräver därför god allmänkondition. I allmänhet lyfter man de avlidna ensamma. I öppningssalen väger ett metalltråg avsedd för att förflytta avlidna 18 kilogram.

Dessutom behövs handfärdigheter, kännedom om anatomi och behärskande av öppningsteknik. Öppningstekniken lär man sig endast genom att göra. Även organisationsförmåga och förmåga att möta de avlidnas anhöriga är väsentliga i arbetet. När man möter anhöriga som utför sorgearbete är det viktigt att vara finkänslig och empatisk.

Vad är det bästa med ditt yrke? 

Obduktionsteknikerns arbete är intressant och man lär sig alltid nytt. Ingen avliden är likadan och det kan uppstå överraskningar i obduktionen. Sådana dagar är verkligen lärorika när studerande besöker oss för att bekanta sig med obduktionen, och patologen förklarar detaljerat vad som framkommit vid obduktionen. Jag uppskattar också arbetstiden, eftersom dagarbete inte är en självklarhet inom vårdbranschen.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande? 

Jag är den enda obduktionsteknikern på Lapplands centralsjukhus, och ibland saknar jag professionella diskussioner med kolleger. Det ordnas ingen utbildning för mig på sjukhusets vägnar, eftersom det inte lönar sig att ordna utbildning för en person. Även bristen på vikarier känns utmanande. Jag kan endast vikarieras av vår sjukvårdsvaktmästare och inte heller han är alltid tillgänglig. Dessutom belastar arbetet kroppen.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli en obduktionstekniker? 

Jag skulle rekommendera att studera till obduktionstekniker om du är intresserad av branschen. Det är dock bra att vara medveten om att det egna fysiska och psykiska välbefinnandet måste vara i skick. Man kan aldrig veta hur anhöriga hanterar död och sorg. I detta yrke möter man också barns död, så man ska också kunna hantera sina egna svåra känslor.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke? 

Nya experter behövs även i framtiden, och digitalpatologi är framtidens kompetens som kommer att behövas i yrket. Å andra sidan kan läkarbristen försvåra vardagen på sjukhusen. I framtiden kan det hända att de avlidna endast genomgår en PMCT-undersökning (post mortem computed tomography) i stället för en obduktion.

 

Dela artikeln