Jag vill ha en förändring i min karriär

Vi har samlat tips på den här sidan med hjälp av vilka du förbättrar dina chanser att bli sysselsatt. Vi berättar t.ex. på vilket sätt du gör upp dina jobbsökardokument och hur det lönar sig att förbereda sig inför en jobbsökarintervju.

Du kan automatisera din jobbsökning på Jobbmarknaden genom att skapa en jobbsökarprofil. I jobbsökarprofilen kan du presentera dig själv, berätta om din kompetens och göra upp en lista över din utbildning och arbetserfarenhet. Utgående från det som du fyllt i, får du förslag på jobb som är lämpliga för dig och arbetsgivare som är intresserade av ditt kunnande kan kontakta dig.

Innan du skickar iväg din arbetsansökan

Det finns flera olika skeden i jobbsökningen och det lönar sig att börja med att skaffa information. När du har hittat en intressant arbetsplats ska du försöka få en så bra uppfattning som möjligt om hurdan arbetsgivaren är och vad som ingår i det lediga jobbet. När du på förhand har skaffat information är det lättare för dig att söka jobbet.

Jobbsökningsdokument

Även om det kan kännas gammalmodigt att utarbeta traditionella jobbsökningsdokument, krävs fortfarande en jobbansökan och CV i nästan varje jobbsökningsprocess. En bra kombination är i allmänhet en enkelsidig ansökan och en högst två sidor lång meritförteckning.

Det kan vara utmanande att utforma den egna kompetensen på ett heltäckande men intressant sätt. Med hjälp av följande anvisningar kan du skapa en bra ansökan och ett intressant CV.

Arbetsintervju

Tänk inte på arbetsintervjun som ett ensidigt förhör, utan som en möjlighet för båda parter att lära känna varandra. För arbetsgivaren är en intervju ett sätt att testa den arbetssökandes lämplighet för det lediganslagna arbetet och arbetsgemenskapen. Även den sökande bekantar sig med arbetsgivaren samt funderar på sin lämplighet för arbetet och sitt intresse för att bli en del av organisationen. Kom ihåg detta när du går på arbetsintervju.

När du utmanar intervjuaren och ställer frågor om arbetsgivaren och arbetsuppgiften skapar du ett motiverat intryck av dig själv och uttrycker ett genuint intresse för arbetet. Samtidigt får du information om huruvida platsen i fråga passar just dig.

Härnäst berättar vi om tips på hur du kan lyckas med en arbetsintervju.

Annat om jobbsökningsprocessen

Kom ihåg att alla frågor som arbetsgivaren ställer inte behöver besvaras. Det är också bra att vara medveten om att arbetsgivaren utöver arbetsintervjun kan utreda din lämplighet för uppgiften genom personbedömningar och lämplighetstest.

Var denna sida användbar?

Ge feedback om sidans innehåll (webropol.com, på finska)

Arbete i EU- eller EES-länder och Schweiz 

Som finsk medborgare har du i EU- och EES-länderna och Schweiz samma rättigheter och skyldigheter i arbetet som ländernas egna medborgare.

Om du vill arbeta i något av dessa länder och söker information om lediga jobb, utbildning och arbetsmarknaden i landet, lönar det sig att bekanta sig med webbtjänsten EURES.

EURES-nätverket hjälper arbetssökande att hitta arbete i EU-länder, Schweiz, Island, Liechtenstein och Norge. Av EURES medlems- och partnerorganisationer får du stöd under hela processen.Tjänsten är kostnadsfri.

Av EURES-experten får du handledning i internationell arbetssökning och hjälp med att utarbeta landspecifika CV:n och ansökningar.

Arbete i länder utanför EU- och EES-området och Schweiz 

För arbete i länder utanför EU och EES och Schweiz behöver du i regel arbetstillstånd som beviljas av mållandets invandrarmyndighet. Som arbetssökande måste du själv ta reda på kraven och förfarandena för arbetstillstånd. Mer information lämnas bland annat av respektive lands beskickning. 

Praktik utomlands 

Praktik utomlands stöder din yrkesmässiga utveckling och dina språkkunskaper samt dina färdigheter för internationalisering. 

Om du studerar vid en yrkesläroanstalt kan du söka en plats för inlärning i arbetet utomlands via din egen läroanstalt.

Om du är högskolestuderande kan praktikplatser från utlandet förmedlas till dig till exempel av den egna läroanstalten, i fråga om EDUFI-praktik av Utbildningsstyrelsen, som ansvarar för internationell mobilitet och internationellt samarbete samt av internationella studentorganisationer.

Arbetsintervju- eller jobbsökarresa i EU- och EES-området samt Schweiz

Jobbsökarresa med arbetslöshetsdagpenning

Som arbetslös arbetssökande kan du under tre månader söka jobb i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz utan att förlora rätten till utkomstskydd för arbetslösa från Finland. Under jobbsökningsresan har du endast möjlighet att få inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning. Under resan kan du inte få arbetsmarknadsstöd.

För att du ska få utkomstskydd för arbetslösa utomlands måste du ha varit arbetslös i minst fyra veckor före resan. En expert vid arbets- och näringsbyrån eller inom kommunförsöket kan enligt eget övervägande förkorta denna period av särskilda skäl, till exempel om du redan har kommit överens om en arbetsintervju. Som arbetslöshetstid kan också räknas den tid du har deltagit i sysselsättningsfrämjande service.

Anmäl avresedagen till arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket i god tid före avresan. Den underrättar utbetalaren av utkomstskyddet för arbetslösa att du reser till ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz för att söka jobb.

Beställ också en U2-blankett från FPA eller din arbetslöshetskassa i god tid före avresan. Blanketten ska du lämna till arbetskraftsbyrån i destinationslandet. FPA eller arbetslöshetskassan avgör om villkoren för att överföra arbetslöshetsdagpenning enligt deras behörighet är uppfyllda.

Anmäl dig som arbetssökande hos den lokala arbetskraftsbyrån i destinationslandet inom sju dagar. Då får du dagpenning också för restiden. Om du anmäler dig senare får du pengar först från och med anmälningsdagen. 

Medan du söker jobb ska du iaktta de skyldigheter och tillsynsförfaranden som arbetskraftsmyndigheterna i destinationslandet tillämpar.

Arbetslöshetsdagpenningen betalas av FPA eller arbetslöshetskassan. Under jobbsökningsresan kan du ansöka om arbetslöshetsdagpenning på vanligt sätt på nätet eller så kan du posta din anmälan om arbetslöshetstid till betalaren. 

Ersättning för resekostnader

Arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket kan bevilja dig ersättning för rese- och övernattningskostnader för arbetsintervjuresor tur och retur till ett annat EU- eller EES-land, om det arbete du söker varar i minst två veckor och arbetstiden i genomsnitt är minst 18 timmar i veckan. Ersättning för rese- och övernattningskostnader kan inte beviljas för resor till Schweiz.

Anmäl dig som arbetslös arbetssökande efter resan 

När du återvänder till Finland ska du omedelbart anmäla dig som arbetssökande. Ditt utkomstskydd kan ändras om du inte återvänder till Finland och inte anmäler dig som arbetssökande senast den dag som nämns på U2-blanketten. Då får du inte arbetslöshetsdagpenning innan du har arbetat eller deltagit i arbetskraftsutbildning i fyra veckor i Finland. Du kan ha rätt till arbetsmarknadsstöd.

Du får närmare anvisningar från arbets- och näringsbyrån, kommunförsöket, FPA eller arbetslöshetskassan. 

Om du inte är medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz ska du kontakta arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket och utbetalaren av utkomstskyddet för arbetslösa.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Utgångspunkten för karriärplaneringen är att ta reda på vad du är intresserad av. Det lönar sig att fundera på vilka önskemål du har om arbetet och hur dina värderingar påverkar yrkesvalet. Dessutom är det viktigt att identifiera både sina egna styrkor och begränsningar. Därefter lönar det sig att skaffa information om olika yrken för att hitta de alternativ som passar dig bäst. Ta reda på vilken utbildning som krävs för uppgifter som intresserar dig. Det lönar sig också att bekanta sig med framtidsutsikterna i branschen och yrket.

Psykologtjänsten för yrkesval och karriärvägledning hjälper dig med dessa funderingar. Du kan också delta i karriärträning där du funderar på din karriärväg tillsammans med en tränare och andra i samma situation. Om du vill ha hjälp av en yrkesutbildad person och synpunkter som stöd för dina funderingar kring utbildningen ska du kontakta AN-tjänsternas utbildningsrådgivning. Personer under 30 år får avgiftsfri hjälp och stöd från Navigatorerna till exempel gällande studier, sysselsättning och boende.

Hur hittar jag ett lämpligt yrke?

Det finns många olika yrken och det kan kännas svårt att hitta ett lämpligt yrke eller en lämplig arbetsuppgift. Du kan titta på följande korta videor för att få stöd i dina funderingar.

Efter att du tittat på videorna kan du bekanta dig med olika verktyg för karriärplanering och webbplatser med information.

Yrkesinfo-tjänsten på Jobbmarknaden

I tjänsten Yrkesinfo på Jobbmarknaden kan du bekanta dig med olika branscher och yrken. Yrkesbeskrivningarna innehåller information om kompetenskraven för yrket, lönen och den utbildning som krävs för yrket. Du kan få tips som stöd för ditt eget karriärval från intervjuer med personer som arbetar i olika yrken.

Jobbmarknadens karriärberättelser

I avsnittet Aktuellt på Jobbmarknaden hittar du karriärberättelser där du kan läsa om hur olika människors karriärvägar ser ut och vilka erfarenheter de samlat på sig under sin karriär.

Yrkesvalprogrammet AVO

Med hjälp av yrkesvalsprogrammet AVO kan du fundera på dina egna intressen och önskemål om arbetets innehåll. Slutligen ger programmet förslag på lämpliga yrken enligt dina svar.

Töissä.fi

På webbplatsen Töissä.fi hittar du information om hurdana uppgifter de som studerat vid universitet och yrkeshögskolor arbetar med. Dessutom kan du läsa de utexaminerades berättelser om olika arbetsuppgifter.

Arbetskraftsbarometern

Med hjälp av arbetskraftsbarometern kan du ta reda på vilka sysselsättningsmöjligheter det finns i olika områden inom den bransch du valt. I arbetskraftsbarometern hittar du information om sysselsättningsläget och utvecklingsutsikterna för 200 olika yrken.

Kompetensbehovskompassen

Kompetensbehovskompassen innehåller information om hurdan kompetens som behövs i vårt samhälle och vilka förändringar som kan observeras i kompetensbehoven. Kompetensbehovskompassen innehåller också information om yrkesområden.

Förmågaren

Med Förmågaren kan du kartlägga din arbets- och funktionsförmåga och reda ut dina egna styrkor och möjliga utvecklingsmål.

Att utbilda sig till ett yrke

När du har hittat ett intressant yrke, ta reda på om du behöver utbildning. Det finns många alternativ, eftersom du kan skaffa dig kompetens och utveckla din yrkesskicklighet vid många olika slags läroanstalter samt på många olika sätt, till exempel i när- eller distansundervisning.

Studieinfo

Studieinfo är en riksomfattande tjänst med utbildningsinformation där du hittar uppgifter om examina, yrken och studier vid olika läroanstalter. Via Studieinfo kan du hitta utbildningsalternativ och söka till utbildningar.

Är du intresserad av företagande?

Du kan också arbeta som företagare. Ta reda på vad som krävs för att bli företagare och om företagandet passar just dig. Om du är intresserad av företagande kan du delta i företagarutbildning eller karriärträning.

Om du funderar på att ta ut alterneringsledighet, kontrollera om du uppfyller följande villkor. 

• Den övre åldersgränsen för en arbetstagare som tar ut alterneringsledighet är den nedre åldersgränsen för ålderspension minus tre år. Den övre åldersgränsen gäller dock inte dig om du är född före 1957.  
• Du ska ha en arbetshistoria på minst 20 år. Arbetshistorien utreds av den som betalar alterneringsersättningen, dvs. arbetslöshetskassan eller FPA. 
• Du har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst 13 månader utan avbrott. I den här tidsperioden kan ingå högst 30 kalenderdagars frånvaro utan lön.

Under alterneringsledigheten ska din arbetsgivare anställa en arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringstjänsterna som vikarie. 

Om du är kund inom det kommunala sysselsättningsförsöket, kontakta arbets- och näringsbyrån i din region i frågor som gäller alterneringsledighet. 

Alterneringsersättning och hur den bestäms 

Under alterneringsledigheten kan du få alterneringsersättning. Du får ersättning även om din vikaries anställningsförhållande upphör tidigare än din alterneringsledighet. 

Alterneringsersättningen är 70 procent av den arbetslöshetsdagpenning som du skulle få om du blev arbetslös. Barnförhöjningar beaktas inte när ersättningen beräknas. Alterneringsersättningen är skattepliktig inkomst. 

Den arbetslöshetsdagpenning som fastställer alterneringsersättningen beräknas undantagsvis på de löneinkomster som du har fått under de 52 veckor som föregår alterneringsledigheten. 

Om du har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 26 veckor omedelbart innan din alterneringsledighet börjar, beräknas din ersättning utifrån den inkomstrelaterade dagpenningen och den betalas av arbetslöshetskassan. 

I övriga fall beräknas ersättningen utifrån grunddagpenningen och betalas av FPA. 

Arbete och andra inkomster under alterneringsledigheten 

Syftet med alterneringsledigheten är att stöda din ork i arbetet och erbjuda en arbetslös en arbetsplats som frigörs för en viss tid. Om du vill kan du ändå utföra andra arbeten under alterneringsledigheten. 

Den lön du får under alterneringsledigheten och dina övriga arbetsinkomster minskar alterneringsersättningen. Då grundar sig ersättningen på så kallad jämkad dagpenning. Du har inte rätt till ersättning för heltidsarbete som varar över två veckor. 

Din alterneringsersättning påverkas inte av de ersättningar som du tjänat in före alterneringsledigheten och som betalas ut under ledigheten och som du inte får ledigt mot. Din alterneringsersättning påverkas alltså inte av till exempel semesterpenning som betalats under alterneringsledigheten eller olika vinst- och resultatpremier. 

De lagstadgade förmånerna som påverkar utkomstskyddet för arbetslösa, såsom stöd för hemvård av barn, minskar också alterneringsersättningen. 

Beloppet av din alterneringsersättning påverkas däremot inte av bland annat 

• familjepensioner, 
• bostadsbidrag, 
• barnbidrag, 
• utkomststöd eller 
• stöd för närståendevård. 

Begränsningar i rätten till ersättning 

Du har inte rätt till alterneringsersättning för den tid 

• du får lön, semesterlön eller andra sådana ersättningar och vederlag av din arbetsgivare mot vilka du får motsvarande ledighet – se preciseringen under förteckningen, 
• du fullgör bevärings- eller civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor, 
• du avtjänar frihetsstraff i en straffanstalt, 
• du är heltidsanställd i över två veckor hos någon annan än din arbetsgivare, 
• du bedriver företagsverksamhet på heltid eller 
• du får en förmån som fastställs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, såsom sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, specialvårdspenning eller utbildningsstöd 

Som lön avsedd i det första stycket betraktas inte 

• utbildning som bekostas av arbetsgivaren, om förmånen inte räknas som skattepliktig inkomst för arbetstagaren eller 
• de naturaförmåner som du får även under alterneringsledigheten. 

Ansökan om understödet 

När du tänker ta ledigt ska du innan ledigheten börjar lämna in en utredning till arbets- och näringsbyrån över att förutsättningarna för ledigheten uppfylls. Dessa är att du varit i arbete under det föregående året och att du varit heltidsanställd. Du kan bevisa detta till exempel med en kopia av ditt löneintyg. 

Ansök om alterneringsersättning hos din arbetslöshetskassa eller FPA. 

Ansökningsblanketter finns på webbplatsen för Arbetslöshetskassornas samorganisation eller på arbets- och näringsbyrån. 

Bifoga till ansökan ett löneintyg för minst 52 veckor under de hela lönebetalningsperioder som föregår alterneringsledigheten och en kopia av alterneringsavtalet.

Den retroaktiva ansökningstiden för alterneringsersättning är tre månader. 

Arbets- och näringsbyrån ger ett utlåtande till arbetslöshetskassan eller FPA om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för betalning av ersättning. De beslutar om ersättningen och ser till att den betalas. Ersättningen betalas retroaktivt minst en gång i månaden. 

Till din regionala arbets- och näringsbyrå ska du lämna in 

• ett alterneringsavtal som du och din arbetsgivare har undertecknat i god tid innan alterneringsledigheten inleds samt
• antingen innan din alterneringsledighet börjar eller utan dröjsmål efter att din alterneringsledighet börjat, en tillförlitlig utredning om att en arbetslös har anställts under ledigheten, helst till exempel en kopia av arbetsavtalet eller förordnandet.

Anmälningsskyldighet 

När du får alterneringsersättning ska du utan dröjsmål meddela den som betalar ersättningen om arbete, företagsverksamhet och andra omständigheter som påverkar betalningen av ersättningen. Om du får för mycket ersättning måste du betala tillbaka den senare. 

Din arbetsgivare ska utan dröjsmål meddela arbets- och näringsbyrån om det sker väsentliga förändringar i anställningsförhållandet för vikarien för den som är på alterneringsledighet. En sådan situation är till exempel en situation där anställningsförhållandet upphör tidigare än alterneringsledigheten. 

Var denna sida användbar?

Ge feedback om sidans innehåll (webropol.com, på finska)

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Om du själv vill avsluta din fasta anställning är det fråga om uppsägning. Du kan säga upp dig från ditt arbete utan särskilda skäl. Arbetet upphör inte omedelbart med uppsägningen, utan därefter börjar uppsägningstiden, under vilken du måste fortsätta arbeta. Uppsägningstiden fastställs i arbetsavtalslagen, men man har kunnat avvika från den antingen i kollektivavtalet för din bransch eller genom ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Kontrollera uppsägningstiderna enligt arbetsavtalslagen på Arbetarskyddets webbplats. 

Du kan också säga upp dig mitt under ett anställningsförhållande för viss tid om du har avtalat om det med arbetsgivaren i arbetsavtalet eller under anställningsförhållandet.

Det är artigt att meddela arbetsgivaren om uppsägningen i god tid om det är möjligt. Du kan meddela om uppsägningen med ett separat meddelande om uppsägning eller med ett e-postmeddelande där du förutom meddelandet om uppsägning även skriver ditt namn, dina personuppgifter och datum.

Att häva ett anställningsförhållande 

Under en eventuell prövotid i början av ett anställningsförhållande kan du häva anställningsförhållandet utan särskild orsak. Vid hävning av prövotiden avslutar du anställningsförhållandet utan uppsägningstid. Då upphör anställningsförhållandet omedelbart, dvs. i praktiken samma dag.

Som arbetstagare kan du häva arbetsavtalet också om din arbetsgivare mycket allvarligt bryter mot eller åsidosätter sina skyldigheter, såsom lönebetalning eller arbetarskydd. 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Känn igen dina kompetenser

Är du medveten om allt du kan? Om du letar efter ett nytt arbete eller om du vill utveckla din kunnighet är det viktigt att du själv vet vad du redan kan och vad du ännu kunde lära dig. Du kan komplettera din kunnighet och dina studier vid en högskola eller studera vid vilken läroanstalt som helst vid sidan om ditt arbete.

Komplettering av kunnighet och examen i en högskola

I en högskola kan du komplettera din tidigare högskoleexamen eller studera en helt ny bransch. Dessa separata studier kan utföras även vid sidan av ett arbete för att öka dina yrkesmässiga kompetenser.

Studier vid sidan om arbete

Om du är i arbetslivet kan du avlägga flerformsstudier eller så kan du be din arbetsgivare om möjlighet till alternerings- eller studieledighet.

Flerformsstudier är planerade så att du kan studera vid sidan om arbetet, och därför innehåller de mindre närundervisning och studierna är koncentrerade till kvällstid och veckoslut. Flerformsstudierna kombinerar olika studieformer, och kan således innehålla till exempel virtuella studier, studiegruppsverksamhet och självständiga studier.

Alterneringsledighet är en längre ledighet som du ska komma överens om med din arbetsgivare. Du kan använda din fritid till exempel till att studera.

Praxis för studieledighet varierar från arbetsplats till arbetsplats och därför lönar det sig att diskutera med din egen arbetsgivare.

Du kan sysselsätta dig själv på många olika sätt. Du kan samla in din utkomst samtidigt eller turvis från flera olika källor. Du kan till exempel vid sidan av lönearbete eller studier arbeta deltid som lättföretagare, eller så kan ditt arbete bestå av flera kortvariga arbetstillfällen som hyrd arbetskraft. Har du tänkt på att du också kan få inkomster med hjälp av din hobby?

Du kanske har frågor om utkomstskydd för arbetslösa. Det finns ingen entydig modell som gäller alla när det gäller att sysselsätta sig själv. Den mängd arbete du utför och hur länge det varar påverkar utkomstskyddet för arbetslösa. Det lönar sig att bekanta dig med vår sektionen Utkomstskydd för arbetslösa och be om mer information från Information om utkomstskydd för arbetslösa.